Kategori: Tandvård

Det där brevet från Försäkringskassan som du slängde

Erkänn. Du har fått det. Ett grått kuvert med information om tandvårdsstöd som hamnade direkt i pappersåtervinningen. Eller kanske i den där högen med ”viktiga papper” som du ska läsa ”sen”. Men vet du vad? Det där brevet kan spara dig tusentals kronor.

Tandvård i Sverige är dyrt. Riktigt dyrt. En rotfyllning kan kosta uppåt 8 000 kronor. En krona ännu mer. Och plötsligt sitter du där med en räkning som känns som en mindre bilreparation. Men det behöver inte vara så illa. Faktum är att det finns ett helt system designat för att hjälpa dig – om du bara förstår hur det fungerar.

Allmänt tandvårdsbidrag – pengar du redan har

Varje år får du pengar av staten för tandvård. Gratis. Utan att göra något. Det kallas ATB, allmänt tandvårdsbidrag, och det tickar in automatiskt den 1 juli varje år.

Är du mellan 24 och 29 år? Då får du 600 kronor. Mellan 30 och 64? 300 kronor. Över 65? Tillbaka till 600 kronor igen. Det kanske inte låter som mycket. Men här är grejen: du kan spara ihop två års bidrag. Det betyder upp till 1 200 kronor att använda vid ett besök.

Och ändå. Miljontals svenskar låter sina bidrag förfalla varje år. Pengarna försvinner bara. Poff. Borta. Kolla ditt saldo på 1177.se innan ditt nästa tandläkarbesök. Det tar två minuter.

Högkostnadsskyddet som faktiskt skyddar

Nu kommer vi till det riktigt intressanta. Högkostnadsskyddet. Det är här systemet verkligen börjar jobba för dig.

Så här fungerar det: Under en tolvmånadersperiod räknar Försäkringskassan ihop dina tandvårdskostnader. De första 3 000 kronorna betalar du helt själv. Men sen? Sen kickar skyddet in.

För kostnader mellan 3 000 och 15 000 kronor får du 50 procent i ersättning. Och för allt över 15 000 kronor? Hela 85 procent. Det betyder att en behandling på 25 000 kronor inte kostar dig 25 000. Den kostar betydligt mindre.

Men – och det här är viktigt – du måste förstå vad som räknas in. Inte alla behandlingar täcks. Inte alla material. En erfaren tandläkare i Solna kan hjälpa dig navigera detta och planera din behandling så att du får ut maximalt av skyddet.

Timing är allt

Här kommer ett proffstips som få känner till. Referensperioden för högkostnadsskyddet är tolv månader framåt från din första behandling. Inte kalenderår. Det betyder att du kan planera strategiskt.

Behöver du flera dyra behandlingar? Försök samla dem inom samma tolvmånadersperiod. Då maximerar du ersättningen. Sprider du ut dem över två perioder? Då börjar du om från noll varje gång. Skillnaden kan vara tusentals kronor.

Prata med din tandläkare om detta. En bra klinik hjälper dig med planeringen. De vill att du ska ha råd med den vård du behöver.

Särskilt tandvårdsstöd – för dig med speciella behov

Vissa grupper har rätt till extra stöd. Har du en sjukdom som påverkar tänderna? Äter du mediciner som ger muntorrhet? Har du en funktionsnedsättning? Då kan du ha rätt till tandvård till samma kostnad som vanlig sjukvård.

Det handlar om högkostnadskort och patientavgifter istället för fria tandvårdspriser. Skillnaden är enorm. Men du måste ansöka. Och du måste veta att möjligheten finns.

Ta kontrollen över din munhälsa

Tandvård handlar inte bara om att fixa problem när de uppstår. Det handlar om förebyggande vård. Regelbundna kontroller. Att upptäcka saker tidigt innan de blir dyra.

Använd ditt tandvårdsbidrag varje år. Gå på undersökning även när inget gör ont. Fråga din tandläkare om priserna och vad som täcks av högkostnadsskyddet innan behandlingen börjar.

Du har rätt att veta. Och du har rätt att planera. Din mun – och din plånbok – kommer tacka dig.

Att reglera sina tänder för att få en rak tandrad och slippa exempelvis ett över- eller underbett har varit synonymt med två saker: en tandställning av metall och en lång tids behandling. Tandställningen i fråga är något som vi alla känner till som räls och det är ett effektivt sätt att reglera tänderna genom. 

Det handlar emellertid också om en metod som kan skapa enorma olustkänslor. Dels så kommer det att synas att man håller på att få sina tänder reglerade. Ett leende avslöjar detta direkt då det runt varje tand sitter metalltråd. Dels så handlar det också om att många upplever behandlingen som obehaglig. Rälsen spänner, trycker och kan göra ont understundom – och i samband med exempelvis idrottande så kan en smäll innebära att metallen skär hål på läppen. 

Fördelar med en osynlig tandställning 

Ett nödvändigt ont? Ja, förvisso – men det finns även idag andra alternativ där tandreglering numera kan ske via en osynlig tandställning. Två exempel på en sådan osynlig tandställning handlar om Invisalign och Clearcorrect och båda dessa metoder bygger på samma princip. 

Förenklat kan man säga att en tandläkare röntgar tänderna och tar avtryck på tandraden. Därefter skapas unika och skräddarsydda skenor i plast som ska användas av patienten. Dessa skenor reglerar tänderna på samma sätt som en räls gör, men med den tydliga skillnaden i att de kan plockas in och ur munnen vid behov – exempelvis i samband med måltider – och att de inte syns. 

Har du rätt förutsättningar? 

Skenorna byts ut med jämna mellanrum och man kan som patient också följa de framsteg som görs. Det senare gör att en behandling med en osynlig tandställning också ger en tydlig mållinje och därmed också en enklare behandling: du ser att tänderna hela tiden förflyttas enligt plan – och du ser också hur lång tid som återstår innan du får en rak tandrad och raka, fina tänder. Har du rätt förutsättningar för en behandling med en osynlig tandställning så är det definitivt ett alternativ att överväga!